1. Håll visionen klar
I ordspråksboken står det: ”Utan uppenbarelse går folket vilse” (Ord 29:28). I en engelsk översättning står det: Utan vision går folket under. Vad innebär det att folket går under där det inte finns någon vision. Jo, att de tappar intresset, sugen, entusiasmen och glöden. Intresset för församlingen minskar, människor kanske söker sig en plattform i kristna organisationer som inte är anknutna till någon församling. Man kunde sammanfattat säga att människor ”dör” utan vision. Deras livsdrömmar multnar bort och de har inget intresse att engagera sig i kristen verksamhet. Därför behöver ledare bära på en ”helig otillfredsställelse”. Vi behöver inse att nuläget inte är ok, utan ha en klar bild av vart vi vill komma. Ledarens utmaning består i att formulera en smart vision. Visionen skall låta bra, fungera bra i det givna sammanhanget och vara bibliskt förankrad. De människor som är med och bygger församlingen når sin fulla potential först när det finns en klar vision.

2. Få människorna engagerade
I Nehemja läser vi om arbetet med Jerusalems mur: ”Vi byggde på muren, och hela muren fogades samman till sin halva höjd, ty folket arbetade helhjärtat” (Neh. 4:6). En stor utmaning för pastorer och andliga ledare är att få människor engagerade. Målet är att nå en punkt där människor är inspirerade och fyllda av glädje över att få vara med och bygga församlingen. Det berättas om en sjökapten som fick kommandot för ett hopplöst omotiverat manskap på en arméflotta. På ett märkligt sätt lyckades han vända manskapets inställning från fullständig avsaknad av engagemang till verkligt ansvarstagande. Slagordet han använde för att skola sitt manskap var: It’s your ship! (Det är ditt skepp). Ledare behöver lära sig att skapa en känsla av ägarskap. De som engagerar sig i en församlings verksamhet eller någon annan form av kristet arbete behöver förstå att det inte är pastorns församling utan deras församling. När det finns en förståelse av att ”detta är mitt skepp”, skapas delaktighet och människor vill vara med och bygga.

Några råd för att få människor engagerade:

• Pastorn/ledaren skall vara helt överlåten och dedikerad åt församlingens framtid. Man kan inte förvänta sig att människor skall följa efter ledare som kan sticka iväg vilken stund som helst. Om du inte är helt överlåten till ditt ledaruppdrag utan bara fördriver tid, gör oss alla en tjänst och stig åt sidan!
• Människor är inte intresserade av att engagera sig i för små drömmar. Om visionen är för liten finns det ingenting spännande med att vara med och förverkliga den. Människor vill vara med där utmaningarna är stora och där man har en stor dröm.
• Ledaren behöver lära sig att fråga. Många människor vill engagera sig men de väntar på att någon skall fråga dem och ge dem förtroende. Säg inte nej för andra människors del! Ge människor en chans att bli engagerade.
• Kom ihåg att hela tiden ge feedback och evaluering. Alla frivilligarbetare behöver få höra att deras insats är viktig och värdefull.

Det finns miljontals kristna i kyrkor världen över som bara väntar på att aktiveras och engageras. Det är ledarnas uppgift att hitta dem och få dem engagerade.

3. Gör gudstjänsterna och sammankomsterna oförglömliga
Största orsaken varför människor inte vill komma till gudstjänster är för att de har upplevt de gudstjänster de besökt som dötrista. Människor längtar efter att Gud skall röra vid dem. Vi behöver göra en stor insats för att göra gudstjänsterna så oförglömliga som möjligt. Det är väldigt lätt hänt att man bara gör det ”gamla vanliga”, att man kör samma lopp som förra året eller förra månaden.

4. Var beredd att löpa ett långt lopp
Vi behöver löpa vårt lopp (se 1 Kor 9:23) på ett sånt sätt att vi orkar hela vägen. Paulus uppmanar oss att löpa på ett sånt sätt att vi vinner priset. I ett långdistanslopp är det av avgörande betydelse att inte börja löpa för långsamt men inte heller för snabbt. Bill Hybels själv löpte på tok för snabbt de första 15 åren av hans tjänst. Det tog 4 år att reparera den skada som uppstod. Problemet med många ledare som åtar sig för mycket ansvar är att när de väl märker att de rusat för snabbt har de så många bollar i luften att de inte vet hur de skall varva ner. Det är svårt att hoppa av löparmattan i farten. På samma sätt som Jesus troget fullbordade sitt lopp på jorden, behöver vi göra det samma. Men till det krävs att vi fördelar våra krafter klokt så att vi inte storknar på vägen.

Andreas Forsbäck, 21.11.05

[Ladda ner som PDF]