Evolutionsteorin - hållbar eller ohållbar?

PUBLICERAT 02.04.2006 | Andreas Forsbäck

Alla som inte har sovit på biologilektionerna i högstadiet och gymnasiet har hört talas om evolutionsteorin. Trots att evolutionsteorin blott och endast är just det som ordet antyder – en teori – så har framställningen av utvecklingsläran ofta låtit förstå att teorin är ett bevisat faktum, en vetenskaplig sanning som inte behöver ifrågasättas.

Före vi ser på evolutionsteorin i vetenskapligt ljus, är det viktigt att förstå bakgrunden till teorin. Teorins upphovsman, Charles Darwin (1809-1882), levde i en tid då den kristna tron ifrågasattes allt mer och mer. Den tro och de uppfattningar som kristna kyrkor stod för ställdes mot väggen och utmanades. Under denna tid fanns det många människor som gärna ville sopa bort tron på en allsmäktig Gud, men de hade ett gemensamt problem: det fanns ingen hållbar förklaring på varifrån allt liv på denna jord härstammar. Under denna tid av ifrågasättande skapade Darwin evolutionsteorin, vars främsta syfte måste ha varit att bevisa att ”man inte behöver en Skapare för att förklara livets uppkomst”.

Före evolutionsteorin uppfanns, fanns det i stort sett inga ateister i världen. Evolutionsteorin blev startskottet för den ateistiska världsåskådningen, och än idag bygger den sina teser på evolutionsteorins grund – men hur stadig är den grunden egentligen? Rycker vi bort evolutionsteorin från händerna på skeptiker och ateister, så rasar deras världsbild samman. Då återstår inget annat alternativ än att livet på jorden måste ha uppkommit genom initiativ från en oerhört intelligent Skapare. Frågan vi kommer att ställas inför om och om igen, är alltså huruvida liv kan ha uppstått på vår planet utan någon som helst hjälp från en intelligent varelse.

Grundtanken bakom evolution är att alla levande däggdjur på jorden befinner sig i en oerhört långsam process av utveckling (evolution). Denna utveckling har pågått i miljarder år och har till sist resulterat i en intelligent varelse som vi kallar för människa.

Låt oss börja granskningen av evolutionsteorin med att föreställa oss en händelse som är oerhört osannolik: från ett flygplan på femhundra meters höjd kastar vi ner femtusen små papperslappar. Vad är sannolikheten att dessa papperslappar råkar falla på marken i ett mönster som stavar ditt förnamn? Sannolikheten är ytterst minimal, i stort sett obefintlig. Evolutionsteorin skulle hävda, att om vi prövade att kasta tillräckligt många papperslappar, från tillräckligt många flygplan, tillräckligt många gånger, så skulle till sist papperslapparna forma ett läsbart ord. Tanken är att när en ytterst osannolik händelse får tillräckligt många tillfällen att inträffa, under en tillräckligt lång period, så inträffar den.

Från filosofi till biologi. När vi placerar papperslappsexemplet i evolutionsteorins riktiga sammanhang - biologi och kemi – möter vi på följande utmaning: hur uppstod den första levande cellen? (alla levande organismer är uppgjorda av otaliga små delar som kallas celler, utan celler kan det inte finnas något liv)

För att levande organismer överhuvudtaget skulle kunna skapas, måste livlösa atomer på något sätt ha skapat levande celler. Denna process påstås ha skett genom att atomerna först utvecklades till aminosyror och aminosyrorna till proteiner. Problemet med denna process är att den är extremt osannolik. För att få en uppfattning om hur osannolik processen är kan vi klä påståendet i siffror (1 på 100 skulle motsvara 1 % chans, 1 på 1000 skulle motsvara 0,1 % chans osv.) Sannolikheten att en given protein enligt den här utvecklingen skulle uppstå utan hjälp från en utomstående varelse, är 1 på 10^191 (en etta med 191 nollor efter). För att vi skall få en ännu bättre uppfattning om hur osannolikt detta är, kan vi ta det ett steg vidare. Tänk dig att den reaktion som skulle kunna forma ett protein skulle äga rum en trillion (10^12) gånger varendaste en sekund i en miljard år. Då skulle ifrågavarande sannolikhet reduceras ner till 1 på 10^65 (en etta med 65 nollor efter). Enkelt uttryckt: fast reaktionen skulle ske en trillion gånger varje sekund i en miljard år, så skulle det fortfarande vara extremt osannolikt.

Detta kanske har gett oss en uppfattning om hur osannolikt det är att forma ett protein. Men faktum är att ett protein inte räcker på långt när för att skapa en levande cell. För att få en levande cell, behövs 1500 proteiner. För varje enskild protein av dessa 1500 är sannolikheten motsvarade som i kalkylen ovan. Detta förklarar delvis varför också icke-kristna biologer såsom t.ex. Michael Behe, öppet har sagt att Darwins teori är fullständigt omöjlig.

När man inom matematikvetenskaperna talar om den absoluta övre gränsen för statistisk sannolikhet, åsyftar man ett tal som uttrycker övre sannolikhetsgränsen för något som kan inträffa. Det vill säga, om någonting är mera osannolikt än denna gräns, så är det statistiskt sett omöjligt. Denna absoluta övre gräns är 1 på 10^50. Vi inser omöjligheten i Darwins teori när vi jämför den övre gränsen för sannolikhet med sannolikheten för den allra enklaste livsformens uppkomst, nämligen 1 på 10^40 000. Det vi här möter är en händelse som inte är omöjlig utan fullständigt omöjlig.

BilagaStorlek
MKU Undervisning - Evolutionsteorin del 1.pdf51.46 kB