Kristet sällskapande - DEL 2: När är det dags att börja sällskapa?

PUBLICERAT 04.02.2006 | Stefan Forsbäck

Det finns en helt ny laddning i luften.

Det är inte som tidigare när tjejerna var långhåriga monster med sylvassa tänder och knivskarpa penetrerande klor som är till för att slita oskyldiga små gossar i stycken när som helst. Eller när killarna var äckliga, smittbärande, hårdhänta troll som gjorde allt för att retas och pina livet ur små vackra prinsessor. Okej, alternativt kunde det motsatta könet vara som vilken god lekkamrat som helst. Jag kommer ihåg att jag förlovade mig som sexåring med en av mina tjej-lekkompisar. Ringen tog vi från ett chokladpåskägg. Jag har ingen aning varför vår relation inte höll. ;-)

Någon gång under låg- eller högstadiet händer det plötsligt något mystiskt, oväntat, hemskt, intressant, pirrande och nytt. En halvmolnig dag när du sitter i skolbänken är det som om en osynlig hand drar upp ett osynligt draperi och dina ögon fastnar vid någon av det motsatta könet. ”Hon e jättesöt” kanske du tänker, eller ”vad gullig han e”. Det är plötsligt en helt ny laddning i luften. Nu är det kört, en massa känslor kommer in i bilden, kallsvett och rodnad bryter ut om ”den” personen plötsligt skulle tala med dig. Du fumlar med orden och säger något idiotiskt.

Du vet vad jag talar om. Längtan att få vara riktigt nära någon finns där. En ordentlig mängd explosiva hormoner tickar och rycker i din stackars unga kropp och du blir pinsamt medvetna om att du vill älska någon människa speciellt mycket, och få samma kärlek tillbaka. Och du vill det nu! Varför vänta, när det känns så bra nu?

Hold your horses! Vi ska spola tillbaka lite och ta det här i super-slow-motion. Vi sa ju senast att Guds vilja och plan är god, den är det bästa för oss! Vad säger Gud om tiden? När är bästa tiden att börja sällskapa eller försöka hitta en pojk- eller flickvän? När är man egentligen färdig för det?

Mogen att gifta sig?

Det är svårt att ens ge en rekommendation när man kan börja sällskapa. Men jag kan lugnt säga att det är mycket få som är mogna att sällskapa före 18år. Jag hoppas du inte blir upprörd nu, läs resten av undervisningen först. Men egentligen handlar det inte om den exakta tiden. För någon exakt åldersgräns ger Gud inte någonstans. Det som verkligen har skillnad är mognaden. Vad Gud är ute efter, är att låta dig mogna, utvecklas och växa i lugn och ro, tills du på riktigt är färdig att ge dig själv åt en annan person helt och hållet och lova trohet och kärlek för livet. För en del kommer den mognaden tidigare, för andra senare. Jag har mött 16-17-åringar med en sådan mognad, och så har man tyvärr sett de som närmar sig 30 och ännu saknar den.

Det finns ett bra bibelställe, som jag säkert kommer att använda flera gånger, i Höga Visan kapitel 8 och vers 4. Där står det:

”Jag bönfaller er, ni Jerusalems döttrar: Oroa inte kärleken, stör den inte, förrän den själv vill.”

Det är lätt att springa iväg för tidigt, långt förrän kärleken och man själv är mogen för det.

Jag tror att du skall vara mogen att gifta dig när du börjar sällskapa. Det betyder inte att du måste veta om personen du börjar sällskapa med är den du vill gifta dig med, och inte heller att ni skall gifta er utan att ha lärt känna varandra. Du skall vara mogen fysiskt, själsligt och andligt att gifta dig när du börjar sällskapa. Det är onödigt att sällskapa om du inte känner dig färdig att binda dig för livet. Din inställning skall vara att hitta en livspartner. Därför är målet med sällskapande att på ett moget sätt lära känna varandra så bra att man kan bestämma sig för om man ska förenas i äktenskap. Och om man märker att man inte är menade för varandra, så är det inte något problem att avsluta förhållandet, för att båda har haft rätt inställning och behandlat varandra på ett moget sätt utifrån respekt, vishet och kärlek.

Guds perfekta tidsplan

Jag har mött många unga människor som nästan sätter hela sin energi och all sin tid till att ”spana” efter den rätta. Man fundera och dagdrömmer om hur han eller hon skall vara. Man planera hur allt skall gå till och hur härligt det skall bli. Man prövar sig fram lite, kanske flirtar med någon och ser vart det leder. Och det är ju inte helt ovanligt att man i tonåren ”tar den första bästa”, och när det förhållandet tar slut tar man nästa, utan att tänka på vad det egentligen handlar om. Det är så lätt att bli ”desperat”. Kanske det vanligaste är att man blir rädd att bli lämnad ensam kvar eller att ingen vill ha en och älska en.

Vi glömmer lätt att varje del av våra liv har ett ytterst viktigt syfte från Guds perspektiv. Under varje tidsperiod i en människas liv vill han göra något unikt som formar oss och förbereder oss. Det stämmer också för vår ungdomstid.
Predikaren 12:1 säger: ”Tänk på din skapare i din ungdoms dagar…

Jag tror verkligen att Gud på ett speciellt sätt söker gemenskap med oss redan från unga år. Det är inte det att han älskar ungdomar mer än andra, men han vill lägga en grund för våra liv medan vi är mest formbara.

I tonåren läggs grunden för vår identitet och självbild, vår gudsbild och världsbild. Om vi kan använda den tiden till att verkligen hitta en djup gudsrelation och överlåtelse till honom, kommer det att påverka hela vårt liv positivt. Nej ännu mera, det kommer att vara livsavgörande, förvandlande för både oss själva och andra. Gud vet det. Istället för att sätta tiden till ytliga och korta relationer kan vi använda den till att växa som människor, mogna och utvecklas. Börja söka riktningen för ditt liv och fråga dig vad det är Gud vill göra i och genom just dig. Lita på att det är bättre än du vågar tro! Vad har Gud gömt för underbara gåvor i dig? Vilka skatter finns det i din personlighet som inte ännu upptäckts och vilka talanger har du som inte ännu slipats och polerats fram? Gå inte miste om möjligheten att få en stadig grund i Gud redan i tonåren. Då kommer du att göra bättre val i framtiden.

Lita på att Gud hämtar den rätta personen i rätt tid

Det är aldrig meningen att vi skall söka vår livspartner utifrån desperation och rädsla. Gud vill att vi helt och hållet skall kunna vila i honom och förtrösta på hans godhet mot oss. Matteusevangeliet 6:33 säger: ”Nej, sök först Guds rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också.” Vi behöver inte oroa oss. Han har lovat att ge oss allt vi någonsin kan behöva om vi bara sätter honom först.

Därför ber han oss att tänka på vår skapare i vår ungdoms dagar. För att vi skall få en djup förtröstan på honom. Så ha inte bråttom! Många känslor kanske spelar in, men låt dem inte styra dig. Utan vänta på Guds tid. Undvik förhållanden före det är rätt tid.

Vad betyder det där orden ”sök först Guds rike och hans rättfärdighet…”? Man kan omformulera det till en annan fråga: Är du passionerad för Jesus? Har du känt hans brinnande längtan att göra ditt liv till det mest spännande någonsin? Har du någonsin sett en riktigt bra film med de vildaste äventyren, de mest begåvade och intressanta människor, sagolikt vackra miljöer och gripande människoöden, och efteråt tänkt ”Om jag bara sku få vara med om något sånt”? Jag har åtminstone tänkt så, flera gånger. Vet du vad? Det meningsfulla liv Gud vill ge dig är enormare än något du någonsin sätt på film! Du vill inte gå miste om glädjen i att leva helt för Jesus i hans väldiga kraft och otroliga plan. Guds goda plan för ditt liv innehåller alltså mycket annat än bara att hitta den rätta livspartnern. Låt Gud redan från början få tända sin eld i ditt hjärta och ge dig ett verkligt mål att leva för! Det kommer först.

Om du sätter Jesus först och söker ”Guds rike och hans rättfärdighet” så kommer du att hitta Guds hjärta och passion för ditt liv. Då är det mycket lättare att se vem som verkligen passar ihop med dig, dina gåvor, din livsuppgift, när det äntligen är dags. Be Gud om hjälp, och du skall se att han kommer att hjälpa dig!

Nästa del, DEL 3, om att söka bekräftelse, hör nära ihop med denna undervisning och att vänta på rätt tid, så håll ögonen öppna efter den här under nästa vecka.

BilagaStorlek
MKU Undervisning - Kristet sällskapande del 2.pdf73.95 kB